Var är alaska?



Första gången jag såg boken fanns det verkligen ingenting med den som intresserade mig. Namnet lät mest tråkigt, framsidebilden var för mycket Twilight och som alla andra, texten var simpel men kändes inte stilren. Det kändes som någon deckare för 12åringar, eftersom jag jag är 16, snart 17 och de enda böcker jag inte läser är just deckare så... Det kändes helt enkelt som en bok jag borde undvika!

Men, sen läste jag flera recensioner om den, på bra bokbloggar som t.ex.
Tonårsboken och började känna att jo, jag måste nog läsa den! Så det gjorde jag :D

När man slår upp "Var är alaska?" är det först en grå sida med orden "Före" och sen börjar Miles historia. Han är en ganska vanlig kille med lika ovanliga sidor, bland annat har han ett brinnande intresse för folks sista ord. När han valde att börja på internatskolan där större delen av boken utspelar sig var det just pågrund av Francois Rabelais sista ord: "Jag går att söka ett stort kanske".

När Miles börjar där går han från att vara en person som undviker människor till att bli bästa vän till Alaska och  Översten. De är båda bråkstakar som röker, dricker och hittar på mer eller mindre galna hyss, framförallt mot skolan snobbar som de föraktar och hatar. Men de är även goda vänner. Miles själv förstår inte riktigt deras hat mot snobbarna, men han följer med dem på det mesta av deras upptåg. Översten är en lojal vän, och Alaska råkar vara den sexigaste, roligaste och snyggaste tjej han någonsin träffat.

Varje kapitel är ett steg mot något, och som läsare vet man inte vad. Men känslan av obehag ökar och sista sidorna innan vändpunkten ville jag inte läsa längre. Men, man slutar ju inte bara läsa en bok.

Jag vill inte avslöja för mycket, men jag kan säga att det var en gripande bok som lockade fram både tårar och skratt, den var så mycket bättre än jag först trodde. John Green har skrivit fler böcker, men bara den här är översatt till svenska, men översätts fler tänker jag defivitivt läsa dem.

"Var är alaska" är en bok värd att läsa, kanske framförallt för de underbara karaktärerna som verkligen berör, med både bra och dåliga sidor.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0